Bomull i munnen

Fans, alla och du, du, du och DU! JA DU!

Först måste jag be om ursäkt för mitt dåliga uppdatering. Jag är super trött när jag skriver nu och kommer säkert upptäcka en del totala felheter i texten. Feligheter? Heter det ens så? Naeä? FAIL.

Jag har varit fast på landet 2 veckor utan teknik. Illa. Jag fick tråkigt och satte mig ner och börja skriva något random. Försökte verkligen vara seriös men gick inte. Tyvärr :/

här har ni resultatet. Ni som orkar läsa hela får en applåd och en smäll på käften. Grattis.

Kålsoppan står och puttrar lätt på spisen. X har inte kommit hem ännu. Bordet är dukat. För en person. Ingen vet vem som har lagt ner sin tid på att duka det lilla runda bordet i ek. Ett ärvegods från förr är vad X brukar säga. Klockan som hänger ovanför bordet vid rummets yttrekant har stannat för länge sen. Ingen har varit i rummet på väldigt länge, bordet står dukat, precis som vanligt. Har ens någon varit i rummet under det senaste året? En man elelr kvinna? En varelse eller robot? Vad det än är som varit i rummet så är det X som äger det. Jag kallar X för X i ren tanklöshet, utan inspiration.

Kålsoppan har puttrat väldigt länge, på låg värme. Ingen vet hur länge, bara X.

Det ligger en banan på golvet. Den tittar trött upp från sin plats på den kralliga mattan. Bananen är ledsen. Den är svart. En gång i tiden hittade X bananen på Ica.

Nu har X tröttnat på bananen och väldigt lång tid har gått så bananen har blivit gamal och svart. Torr och skrynklig. Det skulle faktikskt behövas lite balsam till bananen. Bananen har nämligen tittat på tv-shop och sett att man bli mjuk i håret och len om man använder balsam. Kanske skulle kålsoppan också använda det? Då skulle de inte sitta här begge två och vänta på X.

Plötsligt rullar golfbollen fram ifrån sitt gömställe under bordet. Både kålsoppan och bananen blir mycket förvånade. De hälsar surt på varandra. Alla vet att ingen kommer överens med golfbollen. Han är ju både rund och hård och inte för att glömma kall, kall som en död svamp. Fast det kan ju vara varmt i och för sig.

Kålsoppan stirrar sint på golfbollen och spottar på den ifrån sin plats på spisen. Golfbollen rullar fram till bananen skallar den var nu bananens huvud sitter... I alla fall så bråkar och slåss golfbollen med bananen. De brottas vilt på golvet. Spottar, svär "JÄVLA BANANSPLIT"", "GE DIG KUKBOLL!". Bananen får övertaget och tar strypgrepp på golfbollen som skriker sitt gälla skrik när bananens skal drar åt allt hårdare.

När golfbollen tror att slutet närmar sig och kålsoppan sitter och hejjar på kommer golfklubban till undsättning!

Golfklubban får in en fullträff på bananen och golfbollen kiper efter andan. Bananen skriker av smärta när halva dens kropp blivit mos. Golfklubban slår till igen och bananen flyger över kökets svartvita golv och krashar rakt in i fönstret. Sakta faller bananen ner på fönsterbrädet och rycker i smärtor. Bananen börjar gråta medan golfbollen och golfklubban kramar om varandra och gör high five. - Elmert vinkar under mattkanten -.

Bananen bönar och ber om nåd när golfbollen kommer för att göra slut på bananen. Kålsoppan vrålar av illska och kan inte göra något ifrån sin plats på spisplattan. SPLASH. Bananen blev tystad för gott.

Ett skrammel hörs ifrån diskbänken, det är våfflan som har klättrat upp i skafferiet för att hämta bakpulver. Medan våfflan häller ut två slingor av bakpulver på skärbrädan är redan falukorven och hämtar sugrör i lådan. Snabbt och smidigt svingar sig sen falukorven upp på bänken och räcker över sugröret till våfflan. På en halv sekund drar våfflan in två slingor bakpulver, det samma gör falukorven. De är ute efter hämnd på deras vän bananen.

Golfbollen och golfklubban gapar stort ifrån köksfönstret. Paniken stiger i golfklubban som sakta drar sig tillbaka utan att golfbollen märker något...

Våfflan blir hög av bakpulvret och sekret börjar forsa ur våfflan. Våfflan gör en lätt volt ner för diskbänken, tar sig lätt upp för gardinen och hoppar på golfbollen. Golfbollen hinner inte röra sig eller göra något ljud av sig innan våfflan helt täckt över golfbollen. Falukorven hakar på och hoppar runt våfflan av iver "DÖDA! DÖDA!" vrålar falukorven. Våfflan ler stort och tar med sig golfbollen till diskbänken invikt i sig själv. Inne i våfflan kämpar golfbollen hårt både mot våfflan och bakpulvret som fräter. Golfbollen vet dock att den inte har någon chans mot våfflan om våfflan dopat sig med bakpulver, inte heller falukorven. Men våfflan är ondare än falukorven. Fast golfbollen är också ond.

Falukorven har nu dragit fram köttkvarnen och de hjälps åt att kasta ner golfbollen. Golfbollen dör, och för att falukorven ska känna att den är extra ond så ger den bort golfbollssmulorna till elmert som ingrediens till bajspaj.

Våfflan vill ta en till dos bakpulver, men falukorven försöker avråda våfflan. Tragiskt nog tar våfflan en överdos och dör.

Falukorven gråter och hoppar ner på golvet för att ta självmord. Det fungerar inte. Men vänta, vem är det som kommer där borta? Det är ju fetaosten! Så vacker fetaosten är. Falukorven faller direkt och blir förälskad i fetaosten.

Himlen är blå och fetaostens vackra ögon är vita.

Fetaosten går fram till falukorven och frågar om den sett fetaostens skor? Fetaosten vill inte vara i det här köket, fetaosten gillar inte X som äger köket. Fetaosten vill inte tillhöra någon. Därför måste fetaosten ha sina skor så den kan springa iväg. Dessutom vill den ha hårspray och en blå ballong. Åh vad typiskt att fetaostens hår inte är perfekt, det hade löst alla problem.

Kålsoppan har nu fått nog. Den bubblar på extra och höjer värmen så att den kokar över och rinner ner på golvet. Kålsoppan säger åt både fetaosten och falukorven att hålla käften. Sen börjar den berätta om världens miljöproblem. Att de bara är mat som lever i ett kök som styrs av X, den hemske X som är så omiljövänlig. "Vi borde prata om globala miljöproblem. Ni måste inse att detta inte kommer att fungera i längden. NI ÄR MAT ni kan inte hoppa runt, bli höga på bakpulver och döda varandra. Men vi är ju så dumma, så dumma... Tänk på översvämmningar, regnskogar som huggs ner! Allt vi pratar om är fetaostens nya skor OMG you are too hot! var har du köpt den, etc."

Kålsoppan tog en kort paus, kliade sig i örat och fortsatte; "Vi borde stänga av elen, lämna in aliminiumburkar, sortera papper och plast. Men det gör vi inte." Kålsoppan började svalna av och kunde då inte vara lika arg längre. "Vi borde inte dömma människor eller mat eller liknande utifrån dess utseende." Fetaosten skruvade på sig och sneglade mot mattkanten. "Men Kålsoppa, Elmert är ju en äcklig dvärg. Det är klart att jag dömmer att Elmert då är äcklig". Kålsoppan tystnade och tänkte en stund. Sen svarade den "Ja, men Elmert äcklig dvärg kan göra saker som inte du kan! Som att knacka på dörrar, bjuda på fika och vifta med fingret."

Kålsoppan ville återgå till sitt tal. "Vi borde inte döda varandra här i köket, inte hata i onödan och vi borde försöka förstå de som är konstiga här i köket. Men det gör vi inte... Vi borde försöka återanvända allt och spara saker, inte köpta nytt på tv-shop. Vi borde ge pengar till fattiga! Ta tåget istället än planet! Cykla! Dumpa våra oljebilar, använda gas! Inte pruttgas dock! Vi borde le åt främlingar som vi ser och inte dra benen efter oss, eller de som har ben då... Och skriva vettiga saker i tidningen och inte surfa på onödiga internett sidor. Men det gör vi inte..."

Kålsoppan började bli väldigt svag och falukorven lyssnade mycket noga när kålsoppan avslutade. "Vi vet att vi borde, men det gör vi inte. Varför?! Svaret är smärtsamt enkelt. VI ÄR MAT!" Kålsoppan tog sitt sista andetag och dog sedan på det svartvita köksgolvet...

Falukorven och fetaosten tittade på varandra. "Nå falukorv har du sett mina skor eller?". Falukorven började genast hjälpa fetaosten att leta. De båda hade redan glömt vad kålsoppan sagt. Den hade ju bara puttrat på spisen varit sur och grining. Ingen lyssnar på en soppa.

Falukorven tittar skamset ut genom fönstret. En röst i hans huvud säger åt honom att döda fetaosten. Han gör det. Sen ropar han på Elmert och ber honom smeka luvan så att falukorven inte ska få mardrömmar.

Plötsligt öppnas dörren till köket in kommer X. X ser hur falukorven står och tittar på honom, hur Elmert står bredvid. Våfflan på golvet, den söndriga golfbollen vid köttkvarnen och banansmeten i fönstret, samt kålsoppan på golvet. X skriker av rädsla, häller bensin i rummet, tänder eld och springer där ifrån.

Titta in i mina ögon, gör det snälla.

Var gick allt fel? Var spårade allt ur?

Fanns det verkligen inget hopp kvar för köket?

Slåss och dör maten och sakerna för ingen nytta?

Varför gömmer sig falukorven i ugnen? Varför?

X vaknar upp ur sin dröm. PHU det var visst bara en dröm, våfflan och alla andra är där de ska vara. Men, Elmert äcklig dvärg sitter fortfarande vid mattkanten och vinkar, smeker luvan och ska just iväg för att knacka på dörrar och sen fika med sin kusin. Elmert lånar X jeansjacka och går ut. Han kommer inte lånmgt tyvärr. Dörrhantaget sitter för högt upp. X skrattar och får en hjärtattack och dör.

Slut.

/Röckner